- Jorden blir allt varmare. Idag känns det inte så. Den sibiriska kylan är över oss och det är, rent ut sagt, svinkallt.

 

Skall man se planetens vädersystem som en jättelik slumpgenerator? Eller finns det inget som är slump? I kaosteorin kan vingslagen från en fjäril på ena sidan jordklotet utlösa en orkan på andra sidan. Just nu har vi det kallt, medan man någon annanstans på Jorden kan finna en plats, där motsvarande värmebölja råder.

Att klimatet varierar, kortsiktigt men även på mycket lång sikt - det är väl inget nytt. Istider kommer och går. Faktum är att Jorden bara har vårt nuvarande klimat under "korta" perioder mellan de förhärskande istiderna. Att vi går mot en ny istid är alltså ett faktum - frågan är bara när. Solen har olika cykler av varierande aktivitet, vilket förstås påverkar temperaturen på Jorden. Rent astronomiskt förändras vår planets omloppsbana och axellutning, vilket också ger upphov till naturliga förändringar av klimatet - med olika tidsintervall.

När man skall försöka dra några slutsatser om vart vi är på väg, måste man alltså beakta att alla dessa faktorer samverkar - eller i många fall även motverkar - varandra. Vissa förändringar kan ta ut varandras verkningar, medan andras förstärks. Exakt hur detta hänger samman har man säkert inte 100% koll på ännu. Det behövs stora mängder statistiska data, samt en modell, där man kan göra beräkningar.

När man jämför vår planet med andra planeter, slås man av hur ogästvänligt klimatet ute i rymden egentligen är. Att just vårat klot har fått ett klimat som understödjer liv är egentligen ganska osannolikt. Vad som är än mera osannolikt är, att Jorden har haft en relativt sett lång period av gynnsamma betingelser - just detta är ju förutsättningen för att evolutionen har skapat intelligent liv. Våra grannar i rymden har kanske haft korta perioder var hyfsade betingelser, men kosmiska händelser har ställt till det. Stora delar av en planets atmosfär har "blåsts bort" av Solen t ex. Vi har vårt magnetfält plus Ozonskiktet som skyddar oss mot rymdens påverkan.

Man skulle då lätt kunna dra den slutsatsen, att vår planet har något slags inbyggt skydd som gör oss osårbara mot allt ont. På kort sikt är det förstås så - det meteorologiska systemet har visserligen svängningar, men det är i stort sett självreglerande: en slags "termostat" helt enkelt. Men på längre sikt finns inga garantier, speciellt inte om vi själva rubbar den naturliga balansen. Men personligen tror jag att det lilla vi kan  ställa till med bleknar i jämförelse med de stora yttre faktorer som påverkar oss.

Därmed inte sagt att vi skall slarva med vår planet. Låt regnskogen vara, det är den som käkar i sig koldioxid och producerar det syre som vi skall andas. Kärnkraften är relativt sett det "renaste" energialternativet just nu.

En annan liten känsla jag har, som jag givetvis inte har något vetenskapligt belägg för, är att polarisarna nu smälter och tillför mera vatten i systemet - kanske bara är ett förstadium inför den stora inlandsisen. Först frigör vi en massa vatten som sedan regnar ner på resten av Jorden - så småningom regnar det inte så mycket utan snörar och sen fryser alltsammans = inlandsis.

Med andra ord - vi vet inte så mycket! Vad vi däremot vet, är sådant som påverkar oss på kort sikt, t ex att det just nu är barmark men svinkallt - inget som blommorna i marken gillar precis. Kylan leder till halka på vägarna, med olyckor som följd. Sjöar och hav fryser till is, som är i vägen för sjöfarten - med behov av isbrytare som följd. Folk ger sig ut på förrädiska isar för att fiska eller åka skridskor, dessvärre med många isolyckor som följd. Förbrukning av el och andra energiformer för uppvärmning ökar, vilket leder till ökade kostnader och höjda priser på el.

Så här på årets sista dag kan det också vara på sin plats att säga några ord om raketer. Fyrverkerier är jättevackert, men kan också vara störande och rent ut sagt opassande i vissa situationer. I Skåne har man tydligen förbud. Ett förbud som alltid gäller, men som det inte skrivs så mycket om, är förbudet mot att skicka upp röda nödraketer, om man inte är i sjönöd förstås. Det orsakar onödiga utryckningar.