RSS 2.0

Jag läser i bladet, att vi svenskar tenderar att nedvärdera de som sticker ut. Inte för att de är högfärdiga, utan för att de helt enkelt är något utöver det vanliga. Genom historien har vi sett exempel på detta, genom ABBA, Björn Borg osv.

Det är synd att vi inte kan låta framgångsrika personer vara just - framgångsrika. I det stora hela behöver vi ju  sådana personer . Jag (som varken är snygg eller kan sjunga :-) kan väl glädjas över att andra kan? Istället hävdar "Jante", att "det jag inte kan få, skall ingen annan heller få".

Personligen vill jag nog påstå, att jag gör en viss skillnad mellan att vara något - mot att uppträda som att du vet att du är något. I vart fall är det så jag vill tro att jag tänker.

Nu senast skrev jag ett inlägg 2008-feb-24 om jantelagen - fast då handlade det om Carola.

Favoriter på fall - den svenska jantelagen?

Gång på gång ser vi detta fenomen. Nu senast i Melodifestivalen, där Carola och Patrik Isaksson fått smaka på den beska medicinen.

Visst är det bra att "nya förmågor" får lite uppmärksamhet, annars skulle ju hela vårt samhälle stagnera. Men att rösta bort en favorit - bara för att han/hon är favorit? Är det så vi fungerar?

Nour fick dock sin revansh igår. Ett bevis på att det omvända även råder; är du utdömd i förtid så får du ofta upprättelse - när man så smått börjar inse att kritiken var överdriven.

Markus Larsson i Aftonbladet avslutar:
Skånsk hiphop dunkade trygg gubbrock gul och blå.

Då är jag väl en gubbe då, bara att erkänna - fyller ju 50 om ett år :-)

I en kommentar skrev någon:

Du vet väl att Jante inte är svensk, och att den dessutom finns i de flesta länder?
Jag är ingen av Carolas största beundrare (här handlar det om tycke och smak), samtidigt som jag tar avstånd mot alla tendenser till förföljelse.

Jag tror det rent allmänt finns en önskan, att omfamna det nya och fräscha - det var ju förresten så Carola slog igenom. Analogt med detta råder även det motsatta, dvs jag tror vi tenderar att visa viss leda över något som börjar bli "uttjatat" - även om det i sig håller hög kvalitet.

Om jag, i det att jag gillar det mera blygsamma och ödmjuka, också i viss mån ansluter mej till jantelagen - det må vara hänt. I mina ögon får du gärna vara bäst - så länge du inte utstrålar segervisshet.

2008-mar-11 kommenterade jag "häxjakten" mot Carola. Jag och alla de andra som visat mer eller mindre skadeglädje över hennes "misslyckande", fick oss en berättigad tankeställare. Det är lätt hänt att begå det vanliga misstaget att inte kunna skilja på sak och person - en förklaring men inget försvar!

Så här skrev jag bl a då:
Även om Carola i sig är en artist med en strålande karriär, är hon inte längre den gulliga tonåring som vann med Främling för 25 år sedan. Det kan hon inte vara, det skall hon inte vara - tiden går. Nu är hon en stor artist, och med storheten kommer alla krav från - inte minst - media. Bara för att hon ställer upp i en tävling som hon funnit flera gånger tidigare, är hon inte en självskriven finalist. Om någon annan lurar henne att tro det, är hon sannerligen ett offer. Om man utstrålar segervisshet, då kommer skadeglädjen.

Tidningsskriverirer tenderar att bli rena förföljelsen mot favoriter. Rubriker, som innehåller ord som "fiasko", tenderar att sälja flest lösnummer.

Samtidigt tycker jag att man borde få uttrycka kritik mot favoriter, så länge den är saklig och visar respekt för personen. Det har inget med jantelagen att göra.

Slutligen - det bästa rådet vi "tyckare" kan ta till oss är att inte ta för allvarligt på allt som sker. I vart fall hoppas jag ingen tar illa vid sig av mina mer eller mindre genomtänkta åsikter - det är inget som är illa menat i alla fall. Själv försöker jag här i bloggen endast "tänka högt", utan att göra något anspråk på att alltlid ha rätt.

Denna reservation lagd som gardering, mot att eventuellt själv bli ett fall för den svenska jantelagen :-)

Om jag nu gärna vill och försöker vara sådan, som de som jag tycker om - dvs ödmjuk och och i viss mån lågmäld - är det inte främst för att man därigenom rättar sig efter jantelagen. Mitt motto har alltid varit: "ge dej inte ut för att vara något du inte är" - gör istället det du är bäst på: nämligen, var dej själv!!

Direktlänkar       Inlägget:   Kategorin:   Kommentera inlägget! 
Kommentarer  I bloggen:  0   Trackbacks:  Trackback 
Om Bloggen:   Hemsida:
Tjänster Bloggportalen  Twingly Bloglovin Google Nyligen Knuff!


  
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
Twingly Blog Search
Links to this page

Länka hit

Använd nedanstående rad. Markera raden, kopiera, och klistra sedan in i ditt inlägg.

Eller använd denna url: 

JRCC Online




  Prenumerera med RSS